Obstetriskt våld i Sverige är, i mina ögon, en verklighet. Det händer dagligen på nästan alla förlossningskliniker i landet. Men vårdpersonal vänder sig mot denna term, som ändå är vedertagen och 10 år gammal!
Nyligen har det blåst upp till orkan i Västra Götalandsregionen (VGR). Trots att jag inte är boende i VGR vill jag ändå göra min röst hörd i saken – igen. För det är inte första gången jag säger detta.
Just denna storm hade sin början den 5:e februari 2024, när regionrådet Madeleine Jonsson (MP) pratar om det nyöppnade BB Gårda och tillägger att det på BB Gårda är ”en minimal risk att kvinnan utsätts för obstetriskt våld”.
Jonssons uttalande har fått vårdpersonal, både inom och utanför VGR, att rasa!
Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalands läkarförening och tillika specialistläkare i obstetrik och gynekologi, säger i en artikel hos SLF:
”Underförstått uttrycker hon att det förekommer obstetriskt våld på de vanliga förlossningsenheterna i regionen. Jag tycker det är väldigt olämpligt att en politiker i den positionen uttrycker sig på det viset. … Jag tycker det är problematiskt att prata om det som ändå är vård, och använda ett begrepp som ”våld” i de sammanhangen. Med det vill jag inte förringa dem som kan berätta om olämpligt bemötande eller jobbiga upplevelser, för jag vet att det finns, men att kalla det för våld tycker jag är att gå alldeles för långt.”
Linnéa Lindroos, överläkare Obstetrik och Gynekologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, stämmer i en debattartikel i Göteborgs-Posten in:
”Att ett folkvalt regionråd … antyder att vi inom regionens förlossningsvård utsätter patienterna för våld är inte bara ett uppseendeväckande … Det är också ett djupt sårande och nedsättande uttalande för alla medarbetare inom den mödra- och förlossningsvård som en överväldigande majoritet av regionens kvinnor väljer att ta del av under sin graviditet, förlossning och första tid efter förlossningen.”
Lindroos avslutar också sin artikel med ”Vi vill med detta svar förmedla att alla gravida kvinnor alltid skall känna sig välkomna till regionens mödra- och förlossningsvård.”.
Vad är obstetriskt våld?
Vad obstetriskt våld är har jag försökt mig på att förklara i inlägget Vad är obstetriskt våld.
I detta inlägg finns hänvisningar till Human Rights Watch, HRW, World Health Organization, WHO, samt Interamerikanska människorättsdomstolen.
WHO, som ändå är en organisation som svensk hälso- och sjukvård ser till för vissa riktlinjer, publicerade redan 2014 artikeln ”The prevention and elimination of disrespect and abuse during facility-based childbirth”.
Reports of disrespectful and abusive treatment during childbirth in facilities have included outright physical abuse, profound humiliation and verbal abuse, coercive or unconsented medical procedures (including sterilization), lack of confidentiality, failure to get fully informed consent, refusal to give pain medication, gross violations of privacy, refusal of admission to health facilities, neglecting women during childbirth to suffer life-threatening, avoidable complications, and detention of women and their newborns in facilities after childbirth due to an inability to pay
Eller, om vi tar det hela på svenska.
Rapporter om respektlös och kränkande behandling har inkluderat
- Fysiska övergrepp/misshandel
- Djup förnedring och verbala övergrepp
- Påtvingade ingrepp, eller ingrepp utan inhämtat samtycke (inklusive sterilisering)
- Avsaknad av sekretess
- Underlåtenhet att inhämta informerat samtycke
- Vägran att ge smärtlindring
- Grova integritetskränkningar
- Nekad tillgång till vårdinrättningar
- Försummelse av kvinnor under förlossning till den grad att de drabbas av livshotande, undvikbara komplikationer
- Kvarhållande av kvinnor och nyfödda efter förlossning på grund av oförmåga att betala
WHO säger inte att detta är definitionen av ”obstetriskt våld”, men säger att detta är respektlös och kränkande behandling som strider mot mänskliga rättigheter.
Doktorerna Hultberg och Lindroos vill således mena att detta inte pågår alls inom VGR. Jag å min sida vill definitivt påstå att obstetriskt våld i Sverige är en verklighet idag, 2024!
Samtidigt som Doktor Lindroos står och önskar gravida kvinnor välkomna sätter man också i exakt samma region upp rutiner som stänger ute de som önskar föda sitt barn hemma. Mer eller mindre ”Your choice – your problem!”.
Hur var det med tillgång till vårdinrättningar enligt WHO:s definition? Känner Doktor Lindroos kanske en dubbelmoral där?
Rapporten: Mörkertalet
I slutet på april 2022 publicerar organisationen Birth Rights Sweden en rapport som de kallar Mörkertalet, och som är rapporter om olika typer av obstetriskt våld i Sverige.
#101, från 2019-07 i Borås: ”Jag var helt förstörd efter 2 dygn och förlitade mig naivt nog på förlossningspersonalen för visste inte längre vad jag skulle göra. Dom sa att dom skulle testa en grej och gav mig fyra sprutor runt livmodertappen för att sen säga att jag enbart skulle andas lustgas en stund. Jag gjorde som dom sa och då tar två barnmorskor tag inuti mig och börjar dra. Jag skrek i munstycket och paniken steg i mig då jag kände hur jag slets sönder. Öppnade mig inget trots det. När dom äntligen slutade och tog ifrån mig lustgasen så var jag så hög efter att inte ha fått andats ren luft på en lång stund så jag kunde inte prata riktigt. Då säger förlossningsläkaren ”Haha, nu mår du väl bra”. Nej, jag var skräckslagen och kände mig våldtagen.”
#177, från 2018-12 i Borås: ”Första förlossningen gick som en dröm. Fram tills de skulle sy. Det var inga större bristningar sa de. Ändå sydde 3 olika personer mig, varav en läkare som nonchalant tuggade tuggummi, i TVÅ TIMMAR. Bedövningen slutade verka tillslut och då fick jag bita ihop bara..”
#293, från 2021-02 i Borås: ”Sköterskan gäspade konstant, babblade om hur hon snart skulle ta helg och var otroligt nonchalant. … Men innan dess skulle ett coronatest tas på mig, trots att jag tagit ett bara några timmar tidigare och jag skrek att jag inte ville. Hon körde upp den där topsen i hjärnan på mig, lät den vara kvar, och gick och ställde sig vid datorn. Där låg jag, utmattad, i värk, och med en tops i näsan mot min vilja. Det var fruktansvärt.”
#311, från 2020-08 i Borås: ””Ni kan väl dra ur proppen ur badkaret innan ni lämnar rummet, så slipper jag röra runt bland dina gamla hudavlagringar!”. Skör som man är i det läget gör jag som hon säger. Stapplar upp, precis omfattande sydd pga klipp, sugklocka och sammanlagt 80 timmars värkarbete och drar ut den jävla badkarsproppen.”
#178, från 2020-06 i Borås: ”Vi åkte hem samma kväll från förlossning nr 2 men barnmorskorna säger att vi ska vänta på att de ska komma med tid till bb och övrig info. De kommer inte på flera timmar så vi ringer på klockan och dom kommer in och väser på oss att de faktiskt har viktiga saker att göra. Vi säger då att min sambo åker och hämtar bilen och barnmorskan visar honom ut.
Jag får vänta ytterligare en timme innan jag får ringa på klockan igen. Barnmorskan kommer in och frågar surt om vi inte hade åkt ännu. ”Nä, ni skulle ju komma med info-papper och ta ut infarten i handen på mig” säger jag. Då tar barnmorskan ett stenhårt grepp rakt över nålen på infarten så att jag skriker till och hon bara drar ut den som om jag vore en övningsdocka.
När jag sen bär mitt barn genom korridoren på väg ut ser jag att 4-5 st undersköterskor/bm sitter och fikar.”
#354, från 2020-03 i Borås: ””Föder du efter kl 24, så får ni packa om väskorna, partnern får inte följa med till BB.””
#330, från 2019-08 i Borås: ”Efteråt läser jag min journal och då har hen gjort en hinnsvepning, ingen information om det alls.”
Dessa vittnesmål är bara från Borås. Vi kollar vidare i övriga regionen:
#287, från 2021-11 på Östra sjukhuset: ”Jag blir tillsagd att det är dags att krysta och jag får ligga i gynläge. (Här får jag krysta ner min son i förlossningskanalen utan några värkar i ryggläge alls då värkarna avtagit också återberättat). Jag är helt slut och de får anlägga sugklocka. (Senare fick jag höra att detta varit planen typ hela tiden och jag har ej fått delta i den planen). Jag ligger och försöker krysta utan värkar känner jag mig som en riktig förlorare, känns som ingen lyssnar på mig, då kommer sugklockan och en klipp och de lägger upp min son på magen.”
#389, från 2021-04 på Östra sjukhuset: ”Beslut/besked och undersökningar i sista minuten. Genomgående under graviditet och förlossning/igångsättning. … Fick ej kejsarsnitt enligt överenskommelse … Fick dropp oxytocin mot min vilja … Tvingat samtycke gällande sugklocka … Tvingade mig att krysta, drog i mina armar och händer fast jag sa att jag inte ville och att jag ville …”
Birth Rights Swedens rapport innehåller totalt 400 vittnesmål. Vittnesmålen är bl.a. indelade i regioner: Nord, mitt, öst, sydväst, sydöst, syd.
Området sydväst faller på VGR, och berör då Borås, Göteborg, Halmstad, Mölndal, Skövde, Trollhättan, Varberg och Östra sjukhuset.
För att kunna få fram statistik byggde jag om rapporten till en Excelfil, men råkar då sumpa bort fem rapporter. Av de totalt återstående 395 vittnesmålen faller 89 stycken på VGR. Av dem tillfaller 35,5 st Östra sjukhuset, 17,5 st Borås och 16 st Trollhättan.
De där 0,5 är en rapport som tillfaller Östra sjukhuset och Borås. Därför får de 0,5 vardera.
Det är faktiskt så att Östra sjukhuset ligger högst upp på 10-i-topp listan över rapporterade sjukhus:
Östra 35,5 st
SÖS 34 st
Uppsala 22 st
Malmö 22 st
Borås 17,5 st
Danderyd 17 st
Trollhättan 16 st
Falun 15 st
Örebro 15 st
Helsingborg 15 st
Av 10 sjukhus rapporterade för att utöva obstetriskt våld i Sverige ligger VGR på listan med inte mindre än tre sjukhus. Kan doktorerna Hultberg och Lindroos förklara detta för mig, eftersom obstetriskt våld (alternativt respektlös och kränkande behandling i strid mot mänskliga rättigheter) inte förekommer på förlossningsavdelningarna inom VGR?
Sociala medier om obstetriskt våld i Sverige
Ni trodde väl inte att jag var klar här?
I sociala medier finns exempelvis Instagram-konton som @tystjagfoder. Till detta konto skickas regelbundet berättelser om obstetriskt våld eller regelrätta övergrepp. Sist jag pratade med kontoinnehavaren om detta så kom berättelserna i stridare ström än vad hen hann med att publicera.
Här är ett axplock:
- Utan förvarning la sig på mig och tryckte på min mage så moderkakan skulle komma ut.
Om de bett mig krysta hade jag gjort det. - ”Du, du har bara 2 rättigheter som kvinna – det ena är abort och det andra är sterilisering! Allt däremellan bestämmer jag och det gör jag ur medicinsk bedömning!!!”
- Anläggande av skalpelektrod trots att jag inte ville ”vi får för dålig kontakt med CTG, bebis hjärtljud går ner. Vi måste” krysta forcerat på rygg med en sköterska som trycker upp mina knän upp på bröstet. ”Du får inte ta i med benen”. Får en krystvärk. Tar naturligtvis till viss del i med benen. ”Du får inte ta i med beben! Slappna av i benen!” Senior barnmorska stoppar upp fingrar utan att fråga först, det gjorde så otroligt ont.
Hon bad inte om ursäkt. - En ny BM kommer in. Utan att tala om vad hon ska göra lägger hon sin arm över min mage och lägger även sin tyngd över mig. Jag vrålar rakt ut av den outhärdliga smärtan och sliter bort hennes arm. Då tar hon tag i min arm och stirrar mig stint i ögonen och säger ”Det där gör du inte om…!”
- Jag ligger i badet när barnmorskan kommer och hon bemöter oss från första stund med en barsk och negativ ton, hon frågar om jag önskar föda i vatten och bekräftar [därmed] att hon inte läst vårt förlossningsbrev. … Barnmorskan säger då att jag inte får vara i badet om vattnet gått, varpå jag svarar att jag vet att riktlinjerna inte ser ut så längre och då fnyser hon bara som svar.
- Det var fruktansvärt och jag låg bara där och skrek att jag kommer dö. Kände mig som ett köttstycke på en slaktbänk.
- … jag tvingas lägga mig på rygg trots att jag inte vill eftersom smärtan blir olidlig då. Utan att berätta vem han är, vad han ska göra eller varför så gör han en vaginal undersökning. Jag skriker rakt ut då det gör så fruktansvärt ont. Jag skriker att han ska sluta men han fortsätter. Min kropp reser sig i en båge för att undkomma smärtan vilket får infarterna jag har i armväcken att slitas loss. Personalen suckar och säger åt mig att ligga still!
- Jag sa att jag inte ville ha skalpelektrod, med första, fick till svar att det bestämde inte jag, så blev det ändå…
Detta är då några enstaka vittnesmål inhämtat från ett enda Instagram-konto.
För den som ännu inte lyckats ta till sig mitt budskap: vittnesmålen och berättelserna om obstetriskt våld i Sverige, på förlossningskliniker i hela landet, är alldeles för många för att man blint ska kunna sticka huvudet i sanden och låtsas som att detta inte förekommer i Sverige.
Läkare om "obstetriskt våld"
I höstas hamnade jag i en tråd, på Instagram-kontot @kvinnokliniken, i denna diskussion:
”Obstetrisk felbehandling” är tydligen den föredragna termen från dessa läkare. Jag å min sida vill hävda att det är en stark försköning av sanningen!
Som exempel använder jag termen ”våldtäkt”. Den används, med all rätt, när en kvinna varit för berusad, eller där en man helt enkelt inte förstått att hon inte ville ha sex. Varför säger vi inte ”felknull” då? Hans syfte var ju faktiskt inte att skada eller såra.
Mitt exempel må vara osmakligt, men det bevisar poängen rätt bra; oavsett vad syfte och mål än är så är det ointressant om samtycke saknas. Därför är det våld!
För den som vill vara småaktig kan det också noteras att mina kommentarer inte alls besvaras av @kvinnokliniken. Vi har haft några duster tidigare, så jag står inte i särskilt god jord där.
Enligt andra läkare är jag alltså absurd och rättshaverist. Spännande!
De inlägg jag gjort som en serie och kallar ”Chrilles syn på kommunikation”, där bland annat ett inlägg heter 7 st härskartekniker i vården, är baserade på Karolinska Institutets interna riktlinjer.
Men, när jag påtalar och understryker att härskartekniker i vården finns och förekommer, och att obstetriskt våld i Sverige finns, så är jag absurd och rättshaverist? Jag kan också tillägga att jag inte fick någon återkoppling av Dr. Sophia Brismar-Wendel. Känsligt ämne detta?
Sammanfattat om obstetriskt våld i Sverige
Det är ganska lätt att konstatera att obstetriskt våld i Sverige förekommer. Att som legitimerad vårdgivare, vilket såväl läkare, barnmorska, sjuksköterska och numer även undersköterska är, känna sig kränkt för att en politiker uttalar ett faktum är ganska skitlöjligt tycker jag.
Män våldtar. Det är också ett faktum! Ska jag bli kränkt (eller måste jag svara med ”inte alla män”)?
Istället för att lägga energi och krut på att prata i media, skriva arga lappar och vara arg på en politiker som är ärlig (när hände det sist förresten?), vad sägs om att lägga den energin på att förändra saker?
Jag har exempelvis hört ryktesvägen att det finns någon klinik vars PM (=interna riktlinjer) bara har evidens i cirka 15%. Övrigt är eget tyckande och optimering av verksamheten. Hur patientcentrerat, eller individualiserad, vård ges på den kliniken?
