Ambulanssjuksköterskan Linn fick sitt körkort indraget och Per som sökte vård för yrsel fick en missbruksdiagnos satt – utan att ha träffat en läkare. Gemensamt för bägge fallen är PEth-testet som utlöst konsekvenserna.
Innan vi går vidare ska jag vara tydlig: jag är starkt emot rattonykterhet! Alkohol eller droger hör ihop med bilkörning!
Men, lika mycket är jag också emot myndighetsutövning som går över rimliga gränser – vilket man får säga att det gör om man får en missbruksdiagnos av sin läkare, utan att ens ha träffat vederbörande eller informerats om provet. Allt detta framgår av artiklar i bland annat Expressen och Östgöta Correspondenten – Corren – och väcker tveklöst frågor om rättssäkerhet!
Det som gör mig särskilt beklämd är att vårdpersonal upprepade gånger genomfört provtagningar utan att patienterna förstått vad de testats för – eller ens har samtyckt.
Vad är ett PEth-test?
PEth (fosfatidyletanol) är ett alkoholmarkörprov som tas i blod. Det bildas när etanol (alkohol) finns i kroppen, vilket gör att ett PEth-test är specifikt för alkoholkonsumtion.
Grovt sett är tolkningen att ju högre halt – desto högre konsumtion. Förutom i körkortsärenden är det också vanligt vid LVU (Lagen om Vård av Unga), LVM (Lagen om Missbruksvård), annan beroendevård samt arbetsmedicin.
Tolkningen av en PEth-analys är dock inte helt enkel. Resultatet måste sättas i ett sammanhang, exempelvis kroppsvikt eller ämnesomsättning (metabolism). Dessutom kan också enstaka glas alkohol ge utslag hos exempelvis mindre, nättare byggda, personer.
Då finns det ju alltså skäl att ifrågasätta objektiviteten i ett enskilt test. Behöver man sätta analysresultatet i ett sammanhang så krävs en subjektiv tolkning av helheten hos personen (patienten), och då kan man inte bara peka på ett papper och säga ”resultatet visar att…”.
Fallet Per
Jag inleder med att understryka att Per har intervjuats av Corren, som publicerat både hans namn och bild. Det är alltså inte så att jag hänger ut någon.
Om vi hårdkokar ner hela Pers historia; Per söker vård för yrsel, blir ombedd att lämna prover – där man bl.a. tar PEth-test – och blir därefter rapporterad till Transportstyrelsen.
Informerat samtycke?
I den länkade artikeln har man sagt att testet togs i smyg. Well, både och skulle jag säga – min, högst lekmannamässiga – tolkning!
Att provet togs i smyg kan vi nog säga nej till. Per gick nog till vårdcentralen och fick ett stick i armen.
Däremot tror jag inte att Per lämnade informerat samtycke till just detta prov. Sett till mig själv, som ändå har viss vårdbakgrund och lämnar regelbundna blodprover (till följd av kronisk sjukdom) har inte en gång frågat vilka prover som tas. Hur ofta gör du det? Hur ofta hör du läkaren rabbla alla prover som hen önskar ta?
– Tjabba Chrille. Doktorn här. Du, vi skulle behöva en uppsättning nya blodprover på dig. Kan du knalla in på vårdcentralen och fixa vid tillfälle? Jag lägger in en remiss.
– Aight, El Doktore! I will fix!
Sedan kan vi köra leken ”Vems är felet”: läkaren som inte informerade – eller Per som inte frågade? Men, till blodprovet som sådant samtyckte han.
Är PEth-test ett lagbrott?
Till att börja med ska vi tydligt fastställa att det inte är olagligt att dricka alkohol i Sverige. Att då få ett analyssvar på ett PEth-test som indikerar att du druckit alkohol – so what? Är du 18 år fyllda så har du inte gjort något olagligt eller konstigt i den bemärkelsen!
Nästa fråga vi behöver bena ut är om ett PEth-test i sig är olagligt? Här blir det knepigare! Det beror nämligen på sammanhanget.
För att kunna reda ut det krävs att vi först stolpar upp var PEth-tester förekommer.
PEth-test vid frivillig vård
Det kan bli aktuellt med ett PEth-test vid besök i den frivilliga vården. Till frivillig vård räknar jag primärvård, slutenvård och merparten av specialistvården. Kort och gott den vård du själv valt att söka dig till.
Den frivilliga vården står under bland andra Hälso och sjukvårdslagen (HSL) och Patientlagen. Här krävs informerat samtycke från patienten för varje medicinsk åtgärd – inklusive provtagning.
Dock skall sägas att medicinska åtgärder är tillåtna även utan samtycke inom ramen för den frivilliga vården, under förutsättning att det är akut och nödvändigt för att rädda liv (nödrätt – Brottsbalken 24 kap. 4 §, mer om detta längre ner).
Det finns säkert tillfällen när ett PEth-test är nödvändigt för att rädda liv akut, men kanske inte hos primärvården.
Dessutom har man som patient alltid rätt att tacka nej till testet!
PEth-test i tvångsvård
När det kommer till tvångsvård gäller lite andra – fler – regelverk, exempelvis den tidigare nämnda LVM eller LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård).
För att PEth-test ska kunna utföras utan samtycke om en patient tvångsvårdas så behöver det vara tydligt motiverat och proportionerligt för vården av patienten.
Det finns inget generellt stöd för att ta rutinmässiga PEth-tester, utan det ska alltid ställas mot principen om minsta ingripande.
Socialtjänstutredningar
Socialtjänsten kan inte tvinga någon till ett PEth-test, eller beordra sjukvården att ta ett. Det krävs ett uttryckligt samtycke från personen, oavsett om det är ett barn eller förälder.
Däremot kan en vägran att lämna provet i sin tur vara en bidragande faktor i exempelvis en vårdnadsfråga!
PEth-test vid körkortsfrågor
Här ska det fungera ungefär lika som med socialtjänstärenden; Transportstyrelsen kan begära PEth-test, du kan neka till dem – men det kan resultera i indraget körkort. Så, det är ju även detta ett indirekt tvång eller påtryckning.
Ett enda test i sig bör inte vara skäl att dra in ett körkort! Som tidigare fastställt krävs en subjektiv bedömning av den objektiva datan för att den ska bli tillförlitlig.
PEth-test och juridisk rätt
Jag är inte jurist, advokat eller utbildad inom juridik på något sätt. Det här är något jag läst mig till, gör egna tolkningar och drar slutsatser av. Det kan ju faktiskt vara så att jag också har fel (och då hoppas jag någon påtalar det för mig).
Det juridiska med fallet Per
Om vi tar den hypotetiska utgångspunkten från att en läkare i primärvården tar ett PEth-test utan informerat samtycke från patienten, rapporterar analyssvaret till Transportstyrelsen och patienten får indraget körkort som följd.
Detta öppnar för en hel trave med både juridiska och etiska överträdelser:
- Lagen kräver att informerat samtycke inhämtats, även för provtagning.
- Patienten ska ha förstått varför testet tas, vad det kan visa, och vad det innebär.
- Samtycket skall vara frivilligt, grundat på information och kan av patienten återkallas när som helst.
- För uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden råder sekretess för hälso- och sjukvårdspersonal om det inte finns lag som ger stöd för annat, patienten har lämnat samtycke eller det föreligger ett allmänintresse (t.ex. anmälningsplikt).
- Ett enstaka förhöjt PEth-test är i sig inte tillräckligt för att fastställa ett medicinskt olämpligt tillstånd.
- Att dricka är inte olagligt – att dricka och framföra ett fordon är!
Lagrum
Lag | Paragraf | Innehåll |
---|---|---|
2 kap. 6 § | Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp … | |
5 kap. 1 § | Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
| |
5 kap. 3 § | Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. | |
3 kap. 1 § | Patienten ska få information om
| |
3 kap. 2 §, 1:a p. | Patienten ska även få information om
| |
4 kap. 1 § | Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. | |
4 kap. 2 §, 1:a st. | Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap. | |
5 kap. 1 § | Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. | |
25 kap. 1 §, 1:a st. | Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. | |
20 kap. 1 §, 1:a st. | Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar. | |
Art. 6 + Art. 9 | I Artikel 6 regleras den lagliga grunden för lagringen. Kort sammanfattat för detta fall: antingen finns ett samtycke eller så finns en rättslig grund. I Artikel 9 ställer man sig frågan om den lagrade datan anses vara känslig data, vilket PEth-test är i och med att det är hälsodata. |
Sammanfattning
Sammantaget får man väl konstatera att PEth-test inte är helt enkelt. Vi kan väl också konstatera att det i Pers fall inte gått helt korrekt till.
Vården har ett uttryckt lagkrav på sig att informera patienten och se till att patienten förstått.
Vården har också ett uttryckt lagkrav på sig att inhämta ett informerat samtycke.
Vården har en skyldighet att göra både juridiskt och etiskt korrekt.
Vården gör fel om man läcker uppgifter utan lagstöd eller samtycke.
Transportstyrelsen gör fel att återkalla ett körkort baserat på ett enskilt PEth-test.
Vad som är ännu mer galet och ännu mer fel är att man inte pudlar och säger ”nu blev det jäkligt fel”, utan istället försöker hårddra det hela för att trycka på sin rätt!
Jag kan, utan juridikutbildning, hitta åtminstone sex paragrafer där denna läkare möjligen har felat.
En anmälan kan göras till IVO gällande både olovlig provtagning och sekretessbrott.
En anmälan kan göras till IMY om otillbörlig behandling av personuppgifter.
En polisanmälan kan göras om tjänstefel och/eller sekretessbrott.
Hos Transportstyrelsen kan man bestrida den rättsosäkra informationen som lämnats.
Teoretiskt sätt kan en drabbad yrka på skadestånd för det som skett:
- Skadeståndslagen (1972:207), 3 kap. 2 §: Staten eller en kommun ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning.Du måste här kunna visa på ett par saker:
- En myndighet eller anställd hos myndighet har begått ett fel eller försummelse.
- Felet eller försummelsen var en direkt verkan till att körkortet återkallades.
- Du har lidit en konkret skada (ekonomisk eller integritetsmässig).
- Skadan kan inte rimligen accepteras som en del av normal myndighetsutövning.
- Skadestånd enligt Dataskyddsförordningen (GDPR, Art. 82): Var och en som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en överträdelse av denna förordning har rätt till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet.
Även i detta fallet behöver vissa saker vara uppfyllda:- Det måste ha skett en överträdelse av GDPR, exempelvis olaglig insamlig av hälsodata (typ, lagring av PEth-test utan samtycke eller rättslig grund)
- Du måste ha lidit skada (integritetsintrång, psykisk påfrestning, försämrad livssituation, körkortsförlust …)
- Ditt krav måste riktas mot vårdgivaren, då det är de som läckt informationen till Transportstyrelsen.
Det senaste jag läste var att man nu ska granska PEth-testerna och hur de används. För de felaktigt drabbade hoppas jag verkligen på upprättelse!
För vårdens sida tänker jag att det borde vara tillfälle att prata lite allmänt om hur man gör. En sak som denna ställer ju onekligen till en förtroendekris! Ska man våga gå till doktorn utan att bli angiven?