ERC 2025 – nya europeiska riktlinjer för hjärt-lungräddning

De mest betydelsefulla förändringarna på ett decennium

Den 22 oktober 2025 presenterade European Resuscitation Council (ERC) sina nya riktlinjer för hjärt-lungräddning vid en kongress i Rotterdam. Det är den mest omfattande uppdateringen sedan 2015 och den innehåller förändringar som kommer att påverka hur vi utbildar, hur ambulanspersonal arbetar och hur sjukhus behandlar patienter efter hjärtstopp.

Jag har gått igenom riktlinjerna i detalj och sammanfattar här det viktigaste för dig som arbetar med HLR, undervisar i förstahjälpen eller helt enkelt vill hålla dig uppdaterad. Svenska HLR-rådet kommer att presentera den svenska anpassningen vid HLR2026-kongressen i Göteborg den 26-27 maj 2026, men grunddragen är klara redan nu.

Kompressionsdjup – inte längre ”one size fits all”

Den kanske mest uppmärksammade förändringen gäller kompressionsdjupet vid HLR. Sedan 2010 har rekommendationen varit tydlig: tryck minst 5 cm men inte mer än 6 cm. Det var ett enkelt budskap som fungerade bra i utbildningssammanhang.

De nya riktlinjerna går bort från detta fasta mått. Istället rekommenderas ett individualiserat kompressionsdjup, anpassat efter patientens kroppsbyggnad och de förhållanden som råder. Bakgrunden är forskning som visar att det optimala kompressionsdjupet varierar mellan individer. En mycket liten person behöver inte samma djup som en stor. Och ett kompressionsdjup på 6 cm kan i vissa fall orsaka skador utan att ge bättre blodflöde.

Vad innebär det i praktiken? För sjukvårdspersonal med tillgång till kapnografi och invasiv blodtrycksmätning finns det möjlighet att styra kompressionsdjupet utifrån objektiva mått – end-tidal CO2 och artärtryck ger direkt feedback på om kompressioner genererar tillräckligt blodflöde.

För lekmän och grundutbildade blir budskapet nödvändigtvis mer generellt. Riktlinjerna betonar att man ska ”trycka hårt och snabbt” med fokus på att generera tillräckligt blodflöde. Utbildningsmodeller med feedback (dockor som mäter djup och frekvens) blir ännu viktigare som verktyg för att hitta rätt nivå.

Det här är en pedagogisk utmaning. ”Tryck 5-6 cm” var enkelt att kommunicera. ”Tryck tillräckligt djupt, anpassat efter patienten” kräver mer nyanserad utbildning. Men det speglar den medicinska verkligheten bättre.

Kortare pauser för hjärtrytmanalys

Varje gång du slutar trycka på bröstkorgen under HLR sjunker blodtrycket i kranskärlen snabbt. Det tar flera kompressioner att bygga upp det igen. Därför har minimering av pauser (hands-off-tid) varit ett centralt tema i riktlinjerna sedan länge.

ERC 2025 skärper det ytterligare. Pauser för hjärtrytmanalys ska vara under 5 sekunder. Det är kort. De flesta hjärtstartare behöver 8-15 sekunder för att analysera rytmen. Det innebär att tillverkare av AED-enheter behöver utveckla snabbare algoritmer, och att professionella team behöver träna på att minimera tiden mellan sista kompression och stötleverans.

För lekmän som använder en AED ändrar detta inte så mycket i det omedelbara. Du följer maskinens instruktioner. Men det signalerar en riktning: varje sekund utan kompressioner räknas. Pausa inte i onödan. Fortsätt trycka ända tills maskinen säger åt dig att sluta.

Temperaturhantering efter hjärtstopp

Det här är en av de mer genomgripande förändringarna och den berör framför allt sjukhusvården. Historiskt har målstyrd temperaturhantering (Targeted Temperature Management, TTM) varit en hörnsten i omhändertagandet efter hjärtstopp. Patienten kyldes aktivt till 32-36 grader under 24-72 timmar för att skydda hjärnan.

De nya riktlinjerna använder begreppet ”temperature control” istället för TTM. Fokus har skiftat från aktiv kylning till att förhindra feber. Forskning, framför allt TTM2-studien från 2021 (en stor nordisk studie med betydande svenskt deltagande), visade att aktiv kylning till 33 grader inte gav bättre neurologiskt utfall jämfört med att bara förhindra feber (hålla temperaturen under 37,8 grader).

I praktiken innebär det att man inte längre behöver kyla alla patienter aggressivt efter hjärtstopp. Istället handlar det om att aktivt övervaka temperaturen och behandla feber snabbt om den uppstår. Det är enklare, kräver mindre resurser och verkar ge lika bra resultat.

Undantag kan finnas – riktlinjerna öppnar för att aktiv kylning fortfarande kan övervägas i specifika situationer, till exempel vid hjärtstopp orsakat av hypotermi eller i vissa pediatriska fall.

Lekmannainsats och tidig defibrillering

ERC 2025 understryker kraftfullt vikten av lekmannainsats. Det är inte nytt, men betoningen är starkare än någonsin. Data från svenska och danska hjärtstoppsregister visar att lekmannna-HLR mer än fördubblar överlevnadschansen, och att tidig defibrillering med AED mångdubblar den ytterligare.

Riktlinjerna rekommenderar:

• Breddad HLR-utbildning – fler ska utbildas, och utbildningarna ska vara tillgängliga, korta och praktiska. Tröskeln att delta ska vara låg.
• Dispatchledd HLR – SOS-operatörer ska ge instruktioner i realtid till vittnen. I Sverige har vi redan ett fungerande system för det, men riktlinjerna vill se det standardiserat och kvalitetssäkrat i hela Europa.
• Ökad AED-tillgänglighet – publika hjärtstartare ska placeras strategiskt och vara tillgängliga dygnet runt. De ska kopplas till larmcentraler så att deras placering kan kommuniceras till vittnen i realtid.
• SMS-livräddarsystem – frivilliga i närheten larmas vid misstänkt hjärtstopp. Sverige har redan detta i flera regioner. ERC vill se det implementerat bredare.

Kompressionspaus-förhållande

Riktlinjerna behåller 30:2-förhållandet (30 kompressioner, 2 inblåsningar) för utbildade lekmän, men erkänner att enbart kompressioner (continuous chest compressions) är ett acceptabelt alternativ för den som inte vill eller kan ge inblåsningar. Forskning visar att enbart kompressioner ger nästan lika bra resultat de första minuterna efter ett hjärtstopp, jämfört med 30:2 med inblåsningar.

Det är ett viktigt budskap: det bästa du kan göra är att trycka. Om du också kan och vill ge inblåsningar är det ännu bättre. Men att inte göra något alls för att du inte vill ge mun-mot-mun-andning – det alternativet finns inte. Tryck. Ring 112. Det räcker långt.

Pediatrisk HLR – barn är inte små vuxna

De nya riktlinjerna betonar att HLR på barn kräver anpassning. Hjärtstopp hos barn orsakas oftare av andningsproblem (kvävning, drunkning, luftvägsinfektioner) snarare än primära hjärtproblem. Därför är inblåsningar viktigare hos barn än hos vuxna.

Rekommendationen är 5 initiala inblåsningar följt av 15:2 (15 kompressioner, 2 inblåsningar) för sjukvårdspersonal. Lekmän instrueras att följa samma mönster som för vuxna (30:2) om de inte har specifik utbildning i barn-HLR.

Kompressionsdjupet ska vara ungefär en tredjedel av bröstkorgens djup. Hos spädbarn används två fingrar eller tumgrepp, hos äldre barn en handflata.

Etiska överväganden

ERC 2025 ägnar ett helt kapitel åt etiska frågor kring hjärt-lungräddning. Det handlar om när HLR ska påbörjas, när det är rimligt att avbryta, och hur man hanterar patientens egna önskemål (livsuppehållande behandling-beslut).

Det är ett svårt men nödvändigt ämne. Inte alla hjärtstopp ska behandlas. En person med en terminal sjukdom i livets slutskede har rätt att dö utan att utsättas för bröstkompressioner. Riktlinjerna understryker vikten av att dessa samtal förs i förväg och dokumenteras tydligt.

Drunkning

Drunkningssektionen har uppdaterats med stärkt fokus på tidig ventilation. Vid drunkning är syrebristen den primära orsaken till hjärtstoppet, och inblåsningar har högre prioritet än vid andra typer av hjärtstopp. Riktlinjerna rekommenderar att HLR vid drunkning inleds med 5 inblåsningar innan kompressioner påbörjas.

Det gäller att komma igång med ventilation så snabbt som möjligt – gärna redan i vattnet om det kan göras säkert. Kompressioner ges sedan på land.

Teknik och framtid

Riktlinjerna adresserar också teknisk utveckling. Mekaniska kompressionsutrustningar (LUCAS, AutoPulse) ges en tydligare roll för specifika situationer: transport, PCI-lab, ECMO-förberedelse. De rekommenderas dock inte rutinmässigt som ersättning för manuella kompressioner.

Telefonledd HLR med videosamtal, drönarleverans av hjärtstartare och AI-baserad igenkänning av hjärtstopp via nödsamtal nämns som lovande utvecklingsområden. Sverige ligger i framkant inom flera av dessa – drönarförsöket med AED-leverans i Västra Götaland och Region Stockholms satsning på AI-stödd larmhantering är exempel som omnämns internationellt.

Vad händer nu i Sverige?

Svenska HLR-rådet har en väl etablerad process för att omsätta ERC:s riktlinjer till svenska rekommendationer. Arbetsgrupper analyserar varje kapitel, väger evidensen mot svenska förhållanden och tar fram utbildningsmaterial och behandlingsprotokoll.

Den formella svenska lanseringen sker vid HLR2026-kongressen i Göteborg den 26-27 maj 2026. Där presenteras de svenska tolkningarna, nya utbildningsmaterial lanseras och utbildare får möjlighet att uppdatera sig.

Som utbildare förbereder jag mig redan nu. Flera av förändringarna kräver omarbetade kursupplägg, och jag vill kunna erbjuda uppdaterade utbildningar direkt efter kongressen.

De viktigaste punkterna sammanfattade

1. Kompressionsdjup – individualiserat istället för fast 5-6 cm. Tryck tillräckligt djupt, anpassat efter patienten.
2. Kortare pauser – under 5 sekunder för rytmanalys. Varje sekund utan kompressioner räknas.
3. Temperaturhantering – förhindra feber istället för aktiv kylning (temperature control ersätter TTM).
4. Lekmannainsats stärks – bredare utbildning, fler AED:er, SMS-livräddare, dispatchledd HLR.
5. Enbart kompressioner acceptabelt – om du inte kan eller vill ge inblåsningar. Det viktigaste är att trycka.
6. Barn – inblåsningar viktigare, anpassade kompressioner.
7. Drunkning – börja med 5 inblåsningar, ventilation har högre prioritet.
8. Etik – stärkt fokus på patientens önskemål och rimlighetsbedömning.

Vad du kan göra nu

Det bästa du kan göra just nu är att se till att du har en uppdaterad HLR-utbildning. Grundprinciperna förändras inte: ring 112, starta kompressioner tidigt, använd hjärtstartare om det finns en tillgänglig. Men detaljer och nyanser utvecklas, och det är värt att hänga med.

Kolla när du senast gick en HLR-kurs. Rekommendationen är att repetera vartannat år. Kunskaper som inte underhålls försvinner snabbare än de flesta tror.

Jag kommer att uppdatera mina utbildningar löpande i takt med att de svenska riktlinjerna färdigställs. Vill du vara med från start? Besök heartpro.se eller kontakta mig direkt.

ERC 2025-riktlinjerna finns tillgängliga i sin helhet på erc.edu. De är fritt tillgängliga och väl värda att läsa för den som vill fördjupa sig. Det är ett omfattande dokument, men varje kapitel inleds med en sammanfattning som ger en bra översikt.

Nya riktlinjer, samma grundbudskap: agera. Tryck. Ring. Rädda liv.