Tragikomiken är stor när jag läser Ann-Charlotte Marteus ledarartikel som Expressen publicerade under söndagen den 19 oktober. Inte bara för att hennes retorik är väldigt mästrande och nedlåtande, utan också för att Marteus – ironiskt nog – säger saker som att “…Bergenheim inte fattar problemet”. Nej, Marteus – jag tror bestämt att det är du som inte fattar problemet.
Antagningsintervju för tokstollar
De kanske borde göra antagningsintervjuer med folk som vill bli barnmorskor. Det skulle ge lärosätena en chans att sålla ut fanatiska naturlighetslyriker som tror mer på livmodermystik och doftljus än på vetenskap och förnuft.
Ann-Charlotte Marteus
Hur galet det än låter håller jag faktiskt helt med Marteus i åsikten att göra antagningsintervjuer!
Det kanske skulle sålla ut stolpskott som inte förmår att se helheten hos en människa, och att inte allt behöver medikaliseras eller hanteras utan en medicinsk indikation.
Förnuft och vetenskap har lärt oss att lugn miljö, minskad stress och ett kontinuerligt stöd är oxytocinfrämjande och kan minska behovet av både smärtlindring och annan medikalisering. Hjälper ett doftljus till att göra det – kör hårt, säger jag.
Studier från Köpenhamns Universitet visar att förlegade rutiner kan vara en bidragande anledning till att gravida överdiagnoseras och överbehandlas.
Vill man vara irrationell och ovetenskaplig, och inte tro på danskar, kan vi läsa Karin Johnsons (Karolinska Institutet) och kollegors studie om variationer av oxytocin för värkförstärkning under förlossning. Inom en viss grupp kunde upp till 73% av de födande få värkförstärkande dropp vid förlossningen. Det innebär tre av fyra.
Då den födande själv är förmögen att producera hormonet själv, kanske vi skulle låta kroppen ha en naturlig gång i största möjliga utsträckning?
Det finns redan alldeles för många tokstollar inom detta viktiga yrke.
Ann-Charlotte Marteus
Jag vet! Det är helt sinnessjuk!
Att det finns mängder och åter mängder av kvinnor som utan större anledning känner ett behov av att rota i andra kvinnors underliv, slita, klippa och dra – utan att ens ha förstånd nog att be om lov först, eller förklara varför detta behövs. Det är riktigt jävla grisigt, rent ut sagt!
Tvillingfödsel med Agneta Bergenheim
Barnmorskan Agneta Bergenheim genomförde en tvillingfödsel i hemmiljö.
Ann-Charlotte Marteus
Rätta mig gärna om jag har fel, men Agneta Bergenheim har – mig veterligen – inte varit gravid eller fött barn i närtid. Däremot så bistod hon en födsel, och hjälpte den födande.
Den födande å sin sida gjorde ett eget informerat val om sin kropp och de alternativ som fanns. Din retorik, Marteus, är att Bergenheim tvingade kvinnan att föda sina tvillingar hemma. Här är du ute och cyklar på väldigt tunn is.
Den gravida gjorde det aktiva valet att föda hemma – Bergenheim bistod bara. Sannolikt hade kvinnan nog valt att föda hemma ändå, kanske utan någon som helst närvaro av utbildad och fackkunnig person. Menar du att det hade varit bättre?
Sedan ska vi ändå jämföra äpplen med äpplen, inte äpplen med ägg. En tvillingförlossning är en förlossning med högre risk. Den kan inte likställas med en lågrisk-förlossning, där den födande tidigare fött barn utan problem och där nuvarande graviditet förlupit problemfritt, och några bakomliggande sjukdomar inte finns.
Att ens likställa de två skulle kunna jämföras med att likställa Expressen med MAD Magazine. Då kanske man inte ska använda tvilling-exemplet för att generalisera hemförlossningar i stort?
När det kommer till hemförlossningar är en plump och klantig jämförelse ändå sprututbytesmottagningarna. Dessa bedrivs i regi av bl.a. Region Stockholm (är det inte din hemregion, förresten?).
Någonstans har man ändå landat i insikten att folk kommer använda narkotika, oavsett om vi vill eller inte. Vi kan väl åtminstone se till att minska risken för smitta, allvarliga infektioner och annat onyttigt som detta medför, och göra det lite bättre i den annars tuffa tillvaron.
Denna insikt till trots, verkar det fullkomligt omöjligt att applicera samma resonemang på födande? Det kommer alltid att finnas någon som vill föda utanför sjukhus. Varför inte hedra det valet, och ge kvalificerad hjälp på plats? Vad är skillnaden?
Nyligen beslutade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, därför att förbjuda henne att utföra hemförlossningar ”av hänsyn till patienternas liv, hälsa och personliga säkerhet”.
Ann-Charlotte Marteus
I Region Uppsala pratar man om att utöka möjligheten till hemfödslar. Samtidigt har man i Region Västra Götaland tagit beslutet att sluta skriva ut läkemedel till planerade hemförlossningar.
Hur står det sistnämnda beslutet sig i förhållande till respekt, integritet och rätten till egna val – vilket är saker som bl.a. ramlagarna Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Patientlagen (PL) trycker ganska så hårt på – och som också är Ivo:s ansvarsområde att utreda?
Ivo är inget annat än ett skämt till myndighet, där man är i tydlig favör för Sveriges regioner och den akademiska världen. När det kommer till “patientens liv, hälsa och personliga säkerhet” är det av egen erfarenhet i kombination med andras vittnesmål som jag utan att tvekan kan säga att Ivo inte bryr sig ett smack!
Ta bara termen “hypotetiskt samtycke” som ett exempel. Då ska alltså någon på Ivo i efterhand sitta och gissa att patienten ändå skulle samtyckt om hen tillfrågats i förväg.
Vem skulle vi kunna anta har gjort anmälan? Och av vilken anledning? Tänk om vi skulle resonera runt samtycke på samma sätt när det kommer till Brottsbalkens 6:e kapitel?
Varje förlossning är inte på liv och död. En normal förlossning är inte liv-och-död 100% av tiden den pågår. Visst, saker kan bli akuta. Så länge de inte är livshotande finns ändå ett tydligt lagkrav från personal att inhämta samtycke!
"Riskförlossningar"
De 65 skriver exempelvis ordet riskförlossningar med citationstecken: ”riskförlossningar”. De avfärdar därmed hela idén om att det finns förlossningar som är för komplicerade för att passa i hemmiljö.
Ann-Charlotte Marteus
Den tolkningen får stå för dig, Marteus. Beroende på vilken klinik man är i kontakt med i Sverige, så är bedömningarna och svaren olika (och hur sjukt är inte det?).
Vissa kategoriserar en förstagångsföderska som en riskförlossning (utan anledning).
Vissa kategoriserar ett förhöjt BMI som en riskförlossning.
Därav “riskförlossningar”, inom citationstecken.
Betänk istället hyckleriet från vården: å ena sidan är graviditet ingen sjukdom och det är bland det naturligaste och vackraste som finns i livet. Ända tills man kommer till förlossningen, för där måste förlossningen hanteras, man måste sätta en nål, man måste övervaka barnets hjärtfrekvens och måste undersöka så det inte är en navelsträngsprolaps. Jobbar Doktor Eva kan man ge sig fan på hon vill propsa på ett laktat också, för annars föds man med två vänsterfötter!
Tänk om vi kunde ha en myndighet, vars enda uppgift är att tolka befintliga regelverk, vara bidragande i nya regelverk samt ta hand om exempelvis rutiner och riktlinjer för vården i hela landet.
Det låter ju spontant som ett uppdrag för Socialstyrelsen kan man tycka, ändå har alla regioner olika rutiner, riktlinjer och rekommendationer för vad som är säkert.
De accepterar uppenbarligen inte premissen att ett hem kan ligga farligt långt från ett sjukhus om en förlossning plötsligt går från normal till katastrofal.
Ann-Charlotte Marteus
För hela gatekeeping-proceduren på sjukhus känns betydligt rimligare?
- Mötas av “du är förstföderska lilla gumman, det här kommer ta tid”.
- Löpande, om inte kontinuerlig, CTG-övervakning – som i stort ändå visat sig inte minska perinatal dödlighet, men öka både interventioner och kejsarsnitt.
- Halvt om halvt påtvingade vaginala undersökningar, maskerade med “jo men jag måste känna”, utan att kunna uttala någon anledning, syfte eller ha en medicinsk indikation – vilket strider mot WHO:s rekommendation.
Allt för att slutligen få den subjektiva gissningen att det är säkert att bli hemskickad,
och uppmaningen att ta en Alvedon och komma tillbaka när det är på riktigt.
Bor man 10 minuters väg från exempelvis Sankt Görans i Stockholm så misstänker jag att det är oerhört lätt att haspla ur sig en dumhet som denna. Vad skulle du vilja säga till gravida i Sollefteå? Lycksele? Dorotea? Eller Kiruna? “Du är en idiot som bor där du bor”?
Arrogant och ovetenskaplig
För den som har följt hemförlossningsdebatten genom åren är denna arroganta, ovetenskapliga attityd inte alls förvånande. Det är en hel rörelse, som sagt.
Ann-Charlotte Marteus
När det kommer till arrogans och ovetenskaplig attityd ska vi inte kasta bäver i trähus, min käre Marteus!
- I studien Birthplace in England (BMJ, 2011) följde man 64000 födande och såg ingen ökad risk för allvarliga neonatala utfall vid planerad hemfödsel. Det man registrerade var dock minskade interventioner från sjukhuspersonal.
- I Ontario, Kanada, (CMAJ, 2016) gjordes en registerstudie av planerade hemfödslar med legitimerade barnmorskor. Man fann en låg risk för död/svår neonatal sjuklighet och inga försämrade neonatala utfall jämfört med planerad sjukhusfödsel. Interventionsgraden var lägre.
- I tidningen Midwifery publicerades 2018 en meta-analys som konstaterade att omföderskor som planerade hemfödsel hade lägre interventionsfrekvens än de som planerade sjukhusfödsel. Trots avsaknad av riskfaktorer indikerades överbehandling på sjukhus.
- I en annan meta-analys publicerad i EJOG (2018) konstaterar man att omföderskor som planerade hemma hade signifikant lägre risk för större interventioner (kejsarsnitt, instrumentell förlossning, episiotomi).
- EClinicalMedicine/The Lancet (2020): internationell studie av lågrisk-förlossningar som visar att hemförlossning har färre maternella komplikationer och i stort färre ingrepp, men ändå ett likvärdigt neonatalt utfall.
Är BMJ (tidigare British Medical Journal) och The Lancet trovärdiga som källor av vetenskaplig fakta?
Betonas bör att oavsett var i världen man gjort studierna så kommer man fram till exakt samma sak: en högre grad av ingrepp och interventioner när man vårdas på sjukhus.
Men, vad vet väl jag? För att citera barnmorskan på Sunderby Sjukhus, efter att min fru fött vår dotter: “Det vore bättre om papporna väntade i väntrummet”.
- Jag är pappan som assisterade anestesiologen vid sättning av epidural, för barnmorskan som skulle finnas för oss försvann.
- Jag är pappan som förklarade saker för min fru och gav den löpande informationen – för det gjorde ingen annan.
- Jag är pappan som såg till att min fru faktiskt fick behandling för den spinala
huvudvärk hon fick efter epiduralen, för vårdpersonalen skrattade bort det och
dumförklarade oss (mig!). - Jag är pappan som är utbildad undersköterska, har specialinriktning mot prehospital- och akutsjukvård, har erfarenhet från räddningstjänsten och är certifierad huvudinstruktör i första hjälpen, hjärt-lungräddning samt av Region Östergötland certifierad instruktör i “Stoppa blödningen”.
Ska detta vara normen? Är denna typ av utbildning och erfarenhet vad som krävs för att bli sedd och hörd, få rätt vård och kunna känna trygghet i vården?
I så fall förstår jag varför man väljer att inte åka till sjukhus. Jag har faktiskt inga som helst problem att relatera!
Gör det mig till en faktaresistent, irrationell och ovetenskaplig naturlighetslyriker som inte vaccinerar?
Regionernas sjukvårdsresurser är begränsade, inte minst på personalsidan. Satsningar på hemförlossningar dränerar sjukhusen på barnmorskor, vilket är en uppochnervänd prioritering.
Ann-Charlotte Marteus
Du har helt rätt i att resurserna är begränsade! Med resurser så menar jag nu kalla, hårda pengar. Men, i Örebro fanns pengar till ett äppelskrutt i rostfritt stål på en kulle? I Stockholm överskred nya KI med hur mycket pengar? Retorisk fråga, men svaret är 46 000 000 000 kr.
Om den beslutande sidan som håller i börsen inte skulle lalla så fruktansvärt mycket, så kanske vi skulle kunna använda pengarna i den ansträngda kassan vi kallar “välfärd”, där också vården ingår.
Dräneringen av barnmorskor är redan stor – men det beror inte på att folk vill föda hemma. Det beror på att barnmorskor inte får göra sitt jobb då det är viktigare att följa PM och uppfylla maktkåta ledningsläkares rutiner (som högst sannolikt saknar vetenskapligt stöd).
Exempelvis så känner jag själv två fantastiska barnmorskor som i dag kör ambulans.
Nu, när vi närmar oss slutet, så förstår jag inte riktigt hur du tänkte när du valde att citera just Dr. Pelle Nilsson?
Ingen skugga över Pelle Nilsson – dock är han neurokirurg. Hur du kunde få det till något förlossningsrelaterat kräver nog att man är lika hög som Micke Persbrandt på en löningsfredag för att förstå.
Pelle Nilsson är också verksam vid Akademiska i Uppsala, vilket är samma sjukhus som av misstag opererade bort livmödrar på ett antal kvinnor och vars läkare i dokumenterade fall utfört episiotomier (klipp av kvinnors underliv) utan föregående information eller bedövning.
Jag tycker detta ytterligare understryker rätten till viss misstro mot vården och dess ageranden, och att man kanske inte vill utsätta sig för detta igen.
Den senaste statistiken för neonatal mortalitet, 0-27 dagar efter förlossning, står i UN-IGME/World Bank från 2023. Där ligger Japan, Sydkorea, Finland och Island över Sverige när det kommer till att vara “bäst i världen på barnöverlevnad”.
Tilläggas kan att Finland och Island, tillsammans med såväl Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna (ja – denna lista kan göras längre!) skrattar åt oss, och undrar varför vi sitter fast på 1800-talet, där kvinnor MÅSTE föda på sjukhus, liggandes i gynställning?
Att ge uttryck för att personalen i vården är de ENDA pålästa och kompetenta, under nådens år 2025, är både bisarrt, arrogant och bakåtsträvande.
Min personliga åsikt
Vi är alla olika långa, har olika vikt, etc, etc. Men så fort det kommer till en förlossning ska alla passa i en och samma mall? Hur går den ekvationen ihop?
En barnmorska stod i början av 2023 och sade i media att ”vi måste sluta piska ut bebisarna”.
Hur kan det vara en rutin 2025 (eller 2023) att hälso- och sjukvård skall vara något industrialiserat och ha en ”löpande-band”-mentalitet?
Jag har en dotter som i skrivande stund är 9, snart 10, år. Jag vill att hon genom hela sitt liv ska ha rätten att bestämma över sin egen kropp! Inte bara när det kommer till sexualitet, utan också när det kommer till val att skaffa eventuella hål i öronen, tatuera sig – eller i kontakt med vården. Hennes kropp – hennes beslut.
De som följt mig, eller orkat läsa igenom mina inlägg här i bloggen, vet att jag är ganska snabb på att såga både vård och vårdpersonal. Här vill jag faktiskt göra tvärtom och tacka dig barnmorska som jobbar med hemförlossningar, som gör det möjligt för födande att få välja den plats där de känner störst trygghet!
Ann-Charlotte Marteus; dina åsikter är högst populistiska och saknar förankring i fakta.
Det vore högst intressant att se Medieombudsmannen och/eller SJF:s yrkesetiska nämnd granska din artikel, då du både förminskar och förlöjligar såväl vårdpersonal som väntande par i ett högst offentligt forum och har en rad faktafel.
Referenser
Nordström, L., & Wiklund, I. (2008). Normal förlossning. I H. Hagberg, K. Marsál, & M. Westgren (Red.), Obstetrik. Lund: Studentlitteratur.
Maaløe, N., Kujabi, M. L., Olsén Nathan, N., Skovdal, M., Sequeira Dmello, B., Wray, S., van den Akker, T., & Housseine, N. (2023). Inconsistent definitions of labour progress and over-medicalisation cause unnecessary harm during birth. BMJ, 383, e076515. https://doi.org/10.1136/bmj-2023-076515
Johnson, K., Johansson, K., Elvander, C., Saltvedt, S., … & Edqvist, M. (2024). Variations in the use of oxytocin for augmentation of labour in Sweden: A population-based cohort study. Scientific Reports, 14, 17483. https://doi.org/10.1038/s41598-024-68517-1
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 5 kap. 1 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Patientlag (2014:821) 1 kap. 7 §, 3 kap. 1-2 §§, 4 kap. 1-2 §§, 5 kap. 1 §, 7 kap. 1 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821/
Alfirevic, Z., Devane, D., & Gyte, G. M. L. (2017). Continuous cardiotocography (CTG) as a form of electronic fetal monitoring (EFM) for fetal assessment during labour. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2017(2), CD006066. https://doi.org/10.1002/14651858.CD006066.pub3
WHO. (2018). WHO recommendations: Intrapartum care for a positive childbirth experience. Geneva: World Health Organization. https://www.who.int/publications/i/item/9789241550215
Brocklehurst, P., Hardy, P., Hollowell, J., Linsell, L., Macfarlane, A., McCourt, C., … & Stewart, M. (2011). Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: The Birthplace in England national prospective cohort study. BMJ, 343, d7400. https://doi.org/10.1136/bmj.d7400
Hutton, E. K., Reitsma, A., Simioni, J., Brunton, G., & Kaufman, K. (2016). Outcomes associated with planned place of birth among women with low-risk pregnancies. CMAJ, 188(5), E80–E90. https://www.cmaj.ca/content/188/5/e80
Scarf, V. L., Rossiter, C., Vedam, S., Dahlen, H. G., Ellwood, D., Forster, D., … & Homer, C. S. E. (2018). Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis. Midwifery, 62, 240–255. https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.03.024
Rossi, A. C., & Prefumo, F. (2018). Planned home versus planned hospital births in women at low-risk pregnancy: A systematic review with meta-analysis. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 222, 102–108. https://doi.org/10.1016/j.ejogrb.2018.01.016
Reitsma, A., Simioni, J., Brunton, G., Kaufman, K., Hutton, E. K., & et al. (2020). Maternal outcomes and birth interventions among low-risk women intending home versus hospital birth: A systematic review and meta-analyses. EClinicalMedicine, 19, 100306. https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2020.100306
United Nations Inter-agency Group for Child Mortality Estimation (UN IGME). (2025). Levels & Trends in Child Mortality: Report 2024 (2023 års estimat). https://data.unicef.org/resources/levels-and-trends-in-child-mortality-2024/
Göteborgs-Posten. (2024, 6 feb). Regionen stoppar läkemedel vid hemförlossningar. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/regionen-stoppar-lakemedel-vid-hemforlossningar.af12e879-342b-4743-af77-7a2e12a052c7