Hypotermi – när kylan blir livsfarlig

Kylan smyger sig på

Hypotermi – när kroppens kärntemperatur sjunker under 35 grader – är en av de mest underskattade akuta tillstånden i Sverige. Vi bor i ett land där vintrarna regelbundet pressar temperaturen under noll, och ändå saknar många grundläggande kunskap om hur man känner igen och hanterar nedkylning.

Det behöver inte vara minus 20 för att hypotermi ska uppstå. Blåsigt väder och våta kläder kan orsaka livshotande nedkylning redan vid plusgrader. En person som ramlar i vattnet vid 10 grader kan förlora förmågan att simma inom 15 minuter.

Så känner du igen hypotermi

Kroppen reagerar i faser när den kyls ned. Att förstå faserna hjälper dig att bedöma hur allvarlig situationen är.

Mild hypotermi (35-32 grader)

Personen huttrrar kraftigt. Det är kroppens försök att generera värme genom muskelarbete. Handen kan vara fumlig, talet sluddrigt och personen kan verka förvirrad eller ovanligt trött. De flesta kan fortfarande röra sig och kommunicera.

Måttlig hypotermi (32-28 grader)

Huttringen upphör – och det är ett dåligt tecken, inte ett bra. Kroppen har gett upp försöket att värma sig själv. Personen blir alltmer förvirrad och slöare. Musklerna stelnar. Vissa drabbade börjar paradoxalt nog klä av sig (paradoxalt avklädande) eftersom hjärnan felsignalerar om värme.

Svår hypotermi (under 28 grader)

Medvetslöshet. Knappt mätbar puls. Andningen kan vara så ytlig att den är svår att upptäcka. Risken för hjärtstopp är hög. Pupillerna kan vara vidgade och personen kan verka livlös.

”Ingen är död förrän den är varm och död”

Det finns ett känt uttryck inom akutsjukvården: ”No one is dead until they are warm and dead.” Det låter hårt men rymmer ett viktigt budskap. Kyla skyddar delvis hjärnan och vitala organ. Människor har överlevt extremt låga kroppstemperaturer och vaknat utan bestående hjärnskador.

År 1999 överlevde den norska läkaren Anna Bågenholm efter att ha legat fastklämd under is i 80 minuter med en kroppstemperatur på 13,7 grader. Hon återhämtade sig fullständigt. Det är det mest kända exemplet, men långt ifrån det enda.

Budskapet för dig som är på plats: ge aldrig upp HLR på en nedkyld person. Låt sjukvården fatta beslutet om att avbryta. Fortsätt kompressioner och inblåsningar tills ambulanspersonalen tar över.

Värm långsamt – aldrig snabbt

Det är frestande att värma en nedkyld person så snabbt som möjligt. Varm dusch, varmt badvatten, värmedynor direkt mot huden. Gör inte det. Snabb uppvärmning av extremiteterna kan orsaka en farlig blodtrycksfall (afterdrop) och hjärtrytmrubbningar.

Rätt åtgärder vid hypotermi:

• Flytta personen ur kylan – in i en bil, ett vindskydd, en byggnad. Allt som bryter vinden hjälper.
• Ta av våta kläder – våta kläder kyler 25 gånger snabbare än torra.
• Isolera från marken – lägg filtar, kläder eller grenar under personen. Marken stjäl värme.
• Linda in personen – filtar, sovsäckar, vad du har. Kroppsegen värme är din bästa vän.
• Ge varma drycker – men BARA om personen är vaken och kan svälja säkert. Inget kaffe (det vidgar blodkärlen) och absolut ingen alkohol.
• Värm kärnområdet – bröst, nacke, ljumskar. Inte armar och ben först.

Hantera försiktigt

En svårt nedkyld person ska hanteras mycket försiktigt. Hjärtat är känsligt vid låga temperaturer och grova rörelser kan utlösa hjärtrytmrubbningar. Lyft och vänd personen så skonsamt som möjligt. Undvik att massera armar och ben.

Om personen inte andas normalt – starta HLR. Men kontrollera andningen längre än vanligt, upp till en minut. Andningen kan vara så långsam och ytlig att den lätt missas.

Riskgrupper

Vissa grupper löper högre risk för hypotermi:

• Äldre – sämre temperaturreglering och ofta tunnare underhudsfett.
• Barn – stor kroppsyta i förhållande till vikt, kyls ned snabbt.
• Berusade personer – alkohol vidgar blodkärlen och ger en falsk känsla av värme.
• Hemlösa – exponerade för kyla under lång tid utan möjlighet att värma sig.
• Friluftsmänniskor – vandring, kajakpaddling, fiske – situationer kan förändras snabbt.

Varje vinter rapporteras dödsfall i Sverige kopplade till hypotermi. Flertalet hade kunnat undvikas med bättre förberedelse och snabbare insats.

Förebygg

Klä dig i lager. Undvik bomull närmast huden (det suger åt sig fukt). Ha extra kläder med dig i bilen vintertid. Berätta för någon vart du ska och när du beräknas vara tillbaka om du ger dig ut i naturen.

Och lär dig känna igen tecknen. En kompis som slutar huttra och blir ovanligt tyst i fjällstugan har inte ”vant sig vid kylan”. Den personen behöver hjälp.

Vill du lära dig mer om akut omhändertagande? HeartPro.se utbildar i HLR och förstahjälpen – kunskap som kan rädda liv när kylan slår till.