MONITOR · OMRÅDE 01/04 LARM: PÅ

DEBATT · 2022-11-10 · 8 min

Vården i sociala medier

Vad gör vården i sociala medier? Vad vill kliniker åstadkomma genom att ha ett konto på Instagram? Och varför censurerar man jobbiga frågor?

Som fler och fler organisationer finns också vården i sociala medier. Men vad är det man visar upp? Siffrorna nedan är per 10 november 2022:

Flest inlägg

Fika-inlägg

Annat fokus

Verksamhetsfokus

Flest inlägg

Fika-inlägg

Annat fokus

Verksamhetsfokus

Vem är såpass sjuk i huvudet att man ens samlar statistik på detta – och varför!?

Svaret på första frågan är ”jag”. Svaret på andra frågan är ”för att jag vill vara saklig”.

Är jag emot att man fikar på jobbet? Absolut inte! Jag älskar fika! Min bull-mage kan intyga det! Men vad kommunicerar man utåt om 1/5 inlägg är en bild på en tårta?

Eller, som ett av ovan nämnda Instagram-konton hade; en bild på en student som sov i ett förråd. Dels ifrågasätter jag hur patientsäker vård den studenten ger (man är åtminstone leg. sjuksköterska innan man läser till barnmorska) och dels undrar jag hur det är ställt med arbetsmiljön på den kliniken.

Vad gäller för vården i sociala medier?

”Vården” bedrivs, generellt, av regioner. Visst, det finns privata vårdgivare också. När jag här säger ”vården” så tänker jag på den offentligt finansierade och drivna. Nyckelordet här är kanske ”offentligt”.

eSamverka är en offentlig samverkan för ökad digitalisering. De har satt samman riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier. Första sidan efter förordet är en checklista:

Hur många kliniker har ceckat av denna lista innan man börjat jobba med sociala medier?

Spontant tänker jag att en eldsjäl vill berätta hur jobbet och livet på <klinik> är, stämt av detta med sin chef som sagt okej – och sedan kör man.

Känner man ens till att sociala medier är en allmän handling?

Allmän handling

Allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. De inlägg som myndigheten gör i sociala medier och som utomstående gör i dialog med myndigheten blir allmänna handlingar. Myndigheten ska veta vilka handlingar som är allmänna i sociala medier som de är aktiva i, ha en beskrivning av handlingarna tillgänglig och ge allmänheten möjlighet att själv söka bland handlingarna.
Allmänna handlingar som är offentliga ska kunna visas upp och lämnas ut som utskrift. Utlämnande kan i många fall även ske elektroniskt, i vart fall om de inte innehåller personuppgifter.
Allmänna handlingarna behöver inte diarieföras, det räcker med att
de hålls ordnade så att det framgår om de upprättats av myndigheten eller inkommit från någon annan och när det har skett. Det kan ske direkt i det sociala mediet, genom att skrivas ut eller att via länkning eller motsvarande sparas i elektronisk form i ett annat medium hos myndigheten.

Sidan 8, punkt 5 i riktlinjerna.

Trots detta censureras användare (=allmänheten) av myndighetsinnehada konton, och även blockeras. Ja, myndigheten har en skyldighet att hålla uppsikt och rensa, och kan även gallra om behovet uppstår:

Ett socialt medium som myndigheten ansvarar för måste hållas under uppsikt. Det är därför viktigt att avsätta resurser för detta. Myndigheten
får inte publicera kränkande personuppgifter,
ska hålla uppsikt över besökares kommentarer för att upptäcka kränkande personuppgifter,
ska ta bort kränkande personuppgifter och
kan bli skadeståndsskyldig för kränkande personuppgifter.
Myndigheten är dessutom skyldig att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder.

Sidan 9-10, punkt 9 i riktlinjerna.

Allmänna handlingar som har ringa eller tillfällig betydelse för
myndighetens verksamhet kan normalt gallras om myndigheten
har ett gallringsbeslut som omfattar sociala medier.

Sidan 8, punkt 7 i riktlinjerna.

bb_lund_sus

Jag är blockerad av BB Lund sedan ungefär ett år tillbaka. Anledningen är en kommentarstråd där personalen går till angrepp mot frågor som ställs på kontot.

I skärmdumparna har jag valt att avidentifiera de enskilda, utom mig själv. Då bb_lund_sus inte är en person ser jag ingen anledning att avidentifiera.

Inledande kommentar kommer som ett svar på ett av klinikens inlägg om ett barn som förlösts med planerat kejsarsnitt.

Efter min kommentar raderas hela denna tråd med kommentarer, vilket föranleder att jag skickar ett DM – privat meddelande, får ett svar – och blir sedan blockerad:

kvinnohalsan

Med Kvinnohälsan i Linköping har jag en långtgående beef. Kort kan vi väl säga att det började med att jag för drygt två år sedan (hösten 2020) ringer och söker samtalskontakt beträffande förlossningsrädsla.

Barnmorskan jag får prata med är inte bara oempatisk och oprofessionell:

Inom Region Östergötland har man ett telefonisystem som kräver att patienter anger personnummer när man söker kontakt, sedan blir man uppringd. Mäkta förvånad blir man när jag anger mitt personnummer! Tänka sig? Barnmorskan dock idiotförklarar mig fullkomligt för detta och menar att jag ”väl måste förstå” att jag behöver ange min fru/sambos personnummer.
Nej, varför ”måste jag väl förstå” det? Det är ju jag som är vårdsökande – och har till och med blivit hänvisad av min hälsocentral! Hon vägrar i sten att gå vidare förrän hon fått min frus personnummer.
Rent juridiskt är jag faktiskt osäker på vad som gäller i detta fall. Personligen tycker jag det är högst osäkert ur patientsäkerhetssynvinkel att behöva ange en annan persons personnummer när man söker vård?
Jag blir sedan på nytt idiotförklarad – för att jag är man och har ringt till Kvinnohälsan. Min penis utgör tydligen ett hinder för att få psykologisk hjälp av kvalificerad vårdgivare.

Jag började därefter följa Kvinnohälsan på Instagram, och har i några inlägg ifrågasatt vissa saker och rutiner – men aldrig fått något svar. En dag postar man dock detta inlägg:

Del 1 är alltså Kvinnohälsans inlägg om utökade telefontider.

Del 2 är jag kanske aningen bitter i … Utifrån tidigare erfarenheter så köper jag varken ”rättvisa bokningar utifrån behov” eller ”rättpersonpårättplats”.

Denna kommentar tas bort av Kvinnohälsan.

Del 3 kommenterar jag igen för att lite syrligt påpeka att jag noterat att de raderat min kommentar. En helt utomstående människa svarar då och menar att min kommentar varken var otrevlig eller innehöll något otillbörligt. När jag ska skicka mitt svar har jag alltså blockerats.

Jag blir lite dumbstruck av detta och berättar det för min fru, som blir tvärförbannad! Så hon ger sig också in i det hela:

Yttrandefrihetsgrundlagen (Ygl)

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

1 kap. 1 § 1:a stycket i YGL.

Det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar får inte först granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i denna grundlag.

1 kap. 11 § i YGL.

Mina åsikter

Förvisso har mina åsikter funnits genomgående i detta inlägg, men jag tänkte att jag skulle sammanfatta dem.

Vad har klinikerna för syfte och mål med att ha konto i sociala medier?

Min förhoppning är att sprida information och öka kunskapen hos gemene man. Gör man då detta genom att var femte bild är på en tårta?
Om man har som syfte att sprida information och öka kunskapen, varför tar man då inte diskussioner som kommer i sociala medier?

Sannolikt skulle jag tro att det handlar om avsaknad av tid. Man hinner inte! Och det, det är fullt förståeligt! Men då visar man ju samtidigt upp ett klockrent exempel på att man inte checkat av eSamverkans checklista.

Någonstans borde ju någon också inse ”Shit! Vi får en jävla massa frågor som vi inte hinner besvara!”? Vi tar en jämförelse: väntrummet är fullt av patienter; ”Nu är klockan 16. Nu går vi hem. Välkommen åter en annan dag!”
Sedan vi flyttade till Linköping har Region Östergötland, Kvinnohälsan och BB Linköping snarare bekräftat att alla mina farhågor är något att bekymra sig över! Varenda en!

Jag är nu, mer än någonsin, livrädd för att min fru ska bli gravid – trots att vi vill ha ett till barn! Själva förlossningen som sådan skrämmer mig inte. Jag vet att min fru är sinnessjukt grym! Det är personalen, och stundtals den intermittenta empatilösheten och inkompetensen, som skrämmer skiten ur mig!

Varför. Vågar. Inte. Vården. Prata. Om. Detta?

Och – i synnerhet: varför vågar inte kvinnovården prata med en man?
Jag är inte ensam om att råka ut för att få kommentarer raderade eller bli blockerad av kliniker på Instagram.

På något sätt verkar det vara som att vården bara svarar när man gullar och stryker medhårs.

Har du själv tid, så ögna gärna igenom kommentarerna på de olika inläggen hos de olika kontona. Det är sällan man ser negativ kritik eller feedback med förbättringsförslag. Ännu mer sällan ser man en klinik besvara ett sådant inlägg!

Inläggen från klinikerna kan jag tycka är ganska vinklade också. Mycket utbildning, utveckling, forskning, bli bättre, positiva förlossningsberättelser …

Händer verkligen inget negativt eller tråkigt? Ger alla alltid 10/10 i omdöme? Jag skulle vilja säga att det är en statistisk omöjlighet.

Det verkar som att vården kan behöva lite ny skärpa i glasögonen och kanske skärpa till sig och bli mer nyanserad i sin framton.

Vad gör vi åt detta?

Vad tycker du?

Jag vill gärna höra dina tankar. Kommentera nedan eller nå mig på LinkedIn.

Kommentera LinkedIn

MER UR VÅRD

DEBATT Svar till Malin Lernfelts ledarartikel i TTELA DEBATT Hemförlossningar bör inte skattefinansieras DEBATT Stora häxjakten 2025 – hemförlossningar

5 1 röst

Article Rating

Prenumerera

0 Kommentarer

Äldsta

Senaste Mest omröstade