Psykisk första hjälpen – den bortglömda biten

Vi pratar aldrig om det

På varje HLR-kurs jag håller övar vi bröstkompressioner, stabilt sidoläge och hjärtstartare. Vi pratar om hjärtinfarkt, stroke och kvävning. Men det finns ett helt område av första hjälpen som vi sällan tar upp: den psykiska.

Och det trots att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Ungefär var femte person drabbas av någon form av psykisk ohälsa under sin livstid. Chansen att du möter en kollega, vän eller familjemedlem som mår dåligt psykiskt är betydligt större än att du behöver göra HLR.

Vad är psykisk första hjälpen?

Psykisk första hjälpen handlar om att kunna vara ett första stöd för någon som befinner sig i en psykisk kris. Precis som fysisk första hjälpen handlar det inte om att vara terapeut eller läkare. Det handlar om att stabilisera situationen och se till att personen får professionell hjälp.

Du behöver inte kunna ställa diagnoser. Du behöver inte ha alla svar. Du behöver kunna lyssna, finnas där och veta vart man vänder sig.

Varningstecken att vara uppmärksam på

Psykisk ohälsa visar sig ofta gradvis, men ibland slår den till akut. Här är tecken som bör få dig att reagera:

Beteendeförändringar: En person som plötsligt drar sig undan, slutar delta i aktiviteter, förändrar sina rutiner drastiskt eller börjar missbruka alkohol eller droger.

Känslomässiga signaler: Ihållande nedstämdhet, hopplöshet, ångest som begränsar vardagen, plötsliga humörsvängningar, eller ett oväntat lugn efter en period av depression. Det sistnämnda kan vara ett varningstecken för att personen fattat ett beslut om att avsluta sitt liv.

Uttalanden: ”Jag orkar inte mer.” ”Det vore bättre om jag inte fanns.” ”Ingen skulle sakna mig.” Sådana uttalanden ska alltid tas på allvar, även om de sägs med ett skratt eller avfärdas som skämt.

Fysiska tecken: Sömnproblem, viktförändringar, ständig trötthet, oförklarlig smärta.

Hur du kan hjälpa – fem steg

1. Se och närma dig

Det viktigaste steget. De flesta som mår dåligt upplever att ingen ser dem. Att du närmar dig och visar att du bryr dig kan i sig vara avgörande.

Välj en lugn plats och en tidpunkt då ni kan prata ostört. Undvik att ta upp det mitt i fikarummet med kollegor runt omkring.

2. Lyssna utan att döma

Det här är svårare än det låter. De flesta av oss vill fixa, lösa och ge råd. Men vid psykisk kris är det viktigaste att lyssna. Verkligen lyssna. Inte vänta på sin tur att prata.

Undvik fraser som ”Du borde vara glad, du har ju allt” eller ”Det finns folk som har det värre.” Sådant hjälper inte. Det fördjupar känslan av att inte bli förstådd.

Säg istället: ”Jag hör dig. Det låter tungt. Berätta mer.”

3. Fråga rakt

Om du misstänker att någon har självmordstankar – fråga. Rakt ut. ”Har du tankar på att ta ditt liv?”

Jag vet att det känns obehagligt. Men forskning visar entydigt att det INTE ökar risken för självmord att fråga om det. Tvärtom ger det personen tillåtelse att prata om något som kanske skaver och plågar. Det kan vara en enorm lättnad att äntligen sätta ord på det.

Om svaret är ja, ta det på allvar. Döm inte. Fråga om personen har en plan. Om det finns en akut plan och tillgång till medel är situationen akut och du ska hjälpa personen att kontakta 112 eller psykiatrisk akutmottagning.

4. Guida till hjälp

Du är inte terapeut och ska inte försöka vara det. Din roll är att hjälpa personen ta nästa steg mot professionell hjälp. Det kan vara:

• Vårdcentralen – för icke-akuta ärenden
• Psykiatrisk akutmottagning – vid akut kris
• 112 – vid akut suicidrisk eller om personen skadat sig
• Mind Självmordslinjen: 90101 – dygnet runt, gratis
• Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 – kvällar och nätter
• Krislinjen: 0771-22 00 60 – vid kriser och katastrofer

Erbjud dig att hjälpa praktiskt. ”Vill du att jag ringer med dig?” eller ”Ska vi boka en tid tillsammans?” Tröskeln att söka hjälp är ofta hög, och ett konkret erbjudande kan göra skillnaden.

5. Följ upp

Det här steget glöms ofta bort. Hör av dig dagen efter. Och veckan efter det. Visa att ditt intresse var genuint och inte bara en engångshändelse. Ibland är det uppföljningen som avgör om personen faktiskt söker hjälp eller inte.

Panikångest – ett vanligt akut scenario

Panikattacker kan se dramatiska ut. Personen hyperventilerar, känner bröstsmärtor, har hjärtklappning och kan vara övertygad om att hen håller på att dö. Symptomen liknar faktiskt hjärtinfarkt, och det kan vara svårt att skilja dem åt utan medicinsk utrustning.

Om du misstänker att det är en panikattack:

• Var lugn och bekräfta att det kommer att gå över
• Hjälp personen andas långsamt – in genom näsan, ut genom munnen
• Stanna kvar tills attacken avtar

Vid minsta osäkerhet om det är panik eller hjärtproblem – ring 112. Bättre att larma en gång för mycket.

Det ersätter inte professionell vård

Jag vill vara tydlig. Psykisk första hjälpen är precis som fysisk första hjälpen – ett första steg. Du sätter inte ihop ett brutet ben på parkeringen. Du stabiliserar och ringer ambulans.

På samma sätt behandlar du inte depression eller PTSD i fikarummet. Du ser, lyssnar, stöttar och hjälper personen att nå rätt vård.

Arbetsplatsen som arena

Som arbetsgivare eller chef har du ett särskilt ansvar. Arbetsmiljöverket inkluderar psykosociala faktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att ha personal som kan grundläggande psykisk första hjälpen borde vara lika självklart som att ha en hjärtstartare på väggen.

Det handlar inte bara om att följa regler. Det handlar om att skapa en arbetsplats där folk vågar säga att de inte mår bra. Där man inte behöver gömma sig på toaletten för att gråta.

Vill du prata om hur er arbetsplats kan bli bättre på att fånga upp psykisk ohälsa? Vi på HeartPro.se hjälper gärna till. Kontakta oss så diskuterar vi vad som passar just er.

Chrille Hedberg driver HeartPro.se och utbildar i HLR och första hjälpen i Östergötland.