MONITOR · OMRÅDE 01/04 LARM: PÅ

KUNSKAP · 2025-05-19 · 9 min

Bättre samtal i vården

Med enkla steg och utan kostnad kan du få bättre samtal i vården. Stor vikt ligger vid orden som används, och i vilken ordning de används.

Det här är den andra delen i min artikelserie om ordens styrka och hur de påverkar.

Jag vill påstå att det är fullt möjligt att få bättre vård utan ett högre pris för någon inblandad. I denna artikel vänder jag mig till dig som arbetar i vården och skulle vilja jobba med bättre samtal för att kunna ge bättre vård utan att behöva tumma på effektiviteten eller professionalismen.

För snart tre år sedan (hösten 2022) gjorde jag en serie som jag kallade Chrilles syn på kommunikation. I del 1 – frågar du eller konstaterar du tog jag upp ett par exempel:

Frågar du eller konstaterar du?

Som vårdgivare vill jag påstå att det är lätt att fastna i att bara göra jobbet – det vill säga det kliniska och praktiska jobbet. Beroende på hur vi (nu säger jag vi eftersom jag själv faktiskt är undersköterska) säger saker kan det fullkomligt köra över en patient eller inhämta samtycke på ett respektfullt sätt.

I mina ögon finns det tre ord som är särskilt viktiga att hålla koll på i en mening:

Ska

Om vi sätter det i ett sammanhang:

”Jag ska undersöka dig.”

Det är i och för sig väldigt tydligt. Vårdgivaren ska ge en undersökning. Men det tar noll hänsyn till patienten.

”Vill du att jag ska undersöka dig?”

Här har vi inte konstaterat, utan ställt en fråga. Indirekt inhämtar vi också ett samtycke till en eventuell undersökning. Det signalerar också väldigt mycket respekt för patienten, som inte körs över utan ges ett alternativ.

Får

Om vi tänker oss en patient på besök hos en barnmorska, eller på förlossningen, och barnmorskan säger:

”Jag får känna hur öppen du är” eller ”Jag får känna på livmodertappen”.

I mitt huvud föreställer jag mig att det är något man säger sådär i förbifarten, när man redan påbörjat rörelsen för att utföra handlingen. Man sträcker sig över bordet på kafferasten och säger ”jag får bara ta mjölken”.

Det här är också väldigt dialektalt! I Skåne är det väldigt vanligt att man frågar på just detta sätt, men det kan också uppfattas på helt fel sätt av patienten. Om vi vänder på det då?

”Får jag känna hur öppen du är?” eller ”Får jag känna på livmodertappen?”.

Här är vi tillbaka till samma sak som tidigare; vi har inte konstaterat något utan ställt en fråga, ger patienten alternativ, inhämtar samtycke och visar respekt. Återigen öppnar vi för bättre samtal om läget och kommer kunna göra ett bättre jobb att hjälpa.

Kan

Vid användning av ”kan” uppstår exakt samma problematik som tidigare, kanske lite mer subtilt.

”Jag kan ge dig en injektion mot smärtan.”

Meningen är ju onekligen tagen ur sitt sammanhang. Som den står här går det ju att tolka som ett erbjudande.

”Kan jag ge dig en injektion så du inte behöver ha ont?”

Det är fortfarande exakt samma erbjudande om smärtlindring, men vi har formulerat det som en fråga till patienten.

Detta är tre konkreta exempel på hur du kan förändra ditt val av ord, i vilken ordning du sätter orden, för att ge bättre samtal som helt klart kommer förändra utfallet av upplevelsen!

Slutna frågor och öppna frågor

En sluten fråga är något som man bara kan svara ja och nej på. De är absolut nödvändiga för att kunna få till en anamnes, men de bör inte vara dominerade i ett möte och kommer sannolikt inte bidra till bättre samtal.

Öppna frågor är sådana man helt enkelt inte kan svara ja/nej på, och de hjälper människor att berätta mer. De inleds ofta med något av följande ord:

Vad?
Hur?
Varför?
Vem?
Vilket/vilken?
När?
Var?

Det jag skriver kan säkert verka jättelöjligt, men det är supereffektivt! Istället för att vara en detektiv som ställer frågor får personen själv berätta.

– Vad var det som hände?
– Jag skulle klättra i ett träd. Jag kom en bit och sedan föll jag.
– Okej. Hur känns det nu?
– Jag har ont i höger ben och i huvudet. Jag är lite yr och mår illa.

Det här är ju, naturligtvis, kraftigt förenklat för att visa principen.

Genom en öppen fråga kommer en person följaktligen berätta mer. En studie publicerad i Tohoku Journal of Experimental Medicine visar att mängden information från patienter signifikant ökar vid användning av öppna frågor. Det i sin tur ger dig mer information och ni kan få till ett bättre samtal och gemensam plan.

Bakgrund och sammanhang för bättre samtal

På grund av … skulle jag vilja … därför att …

Det kan låta som små nyanser, men att ge en röd tråd i din egen tankegång kan du hjälpa patienten till förståelse för dina rekommendationer eller behandlingsförslag.

På grund av fallet från trädet skulle jag vilja röntga ditt ben för att se så att inget är brutet. Sett till att du också har slagit huvudet, har huvudvärk och yrsel skulle jag vilja att du stannar kvar ett par timmar så att vi får observera dig, så du inte försämras.

Vi får en bakgrund, vi får ett kausalt syfte och ett tydligt ”därför att”. Inte bara är detta en bra grund för ett bättre samtal, jag vill säga att det är superviktigt för patientens förståelse och trygghet!

Patientens perspektiv

Att bekräfta patienten eller anhöriga kan hjälpa att sänka stressnivån avsevärt!

Jag förstår att det kan kännas oroligt när jag säger att vi vill att du stannar kvar för observation. Det är en helt rimlig reaktion! Jag vill att du ska veta att vi gör det här av säkerhetsskäl, inte för att vi misstänker att du faktiskt har en skada i huvudet.

En kort och enkel validering för patienten eller anhöriga att det är okej att känna oro eller obehag i situationen. Ett tillägg som skulle vara otroligt värdefullt:

Finns det något du/ni funderar på som vi inte pratat om än?

Det öppnar möjligheten för såväl patient som anhörig att kunna fråga vitt och brett.

I en litteraturstudie publicerad i BMC Nursing fann man att patientcentrerad kommunikation, med aktivt lyssnande och respekt för patientens autonomi, är avgörande för att förbättra vårdkvalitet och upplevelse.

Personlig integritet

Som vi var inne på redan under första stycket, frågar du eller konstaterar du, är integriteten viktig!

Även om du som vårdgivare bara gör ditt jobb kan det ändå vara jobbigt för patienten att exempelvis visa sig avklädd. Även om du som barnmorska tagit tusentals cellprov kanske detta är patientens första gång. För patienten hjälper det inte att du sett tusentals andra snippor, eller är van att se nakna kroppar. Det är fortfarande pinsamt och jobbigt att klä av sig för en främmande människa!

Det finns ett par saker du kan göra som ger integritet åt er bägge två, men värnar om patientens värdighet:

Hälsa på ett bra sätt, även om du känner patienten!

Hej <förnamn>. Jag heter <ditt namn> och är <yrke>.

Det är ju krystat och knasigt att säga om det är en återkommande patient, men just att hälsa ger en värdighet och en professionalism från dig. Många vill ta i hand, vissa vill inte ta i hand. Det är värt att tänka på, och istället kanske bara möta patienten.

Be om lov innan du ens vidrör.

Är det okej om jag lyfter din tröja lite för att lyssna på dina lungor?

Det är ack så litet, men stärker patientens personliga integritet.

Prata inte om patienten till andra i rummet.

Vi ska ta din man upp till röntgen nu, och beroende på vad det visar kanske vi behöver gipsa honom efteråt.

Ännu värre är det, i mitt tycke, när det kommer in en läkare med studenter i släptåg. Det finns nog ingenting som objektifierar en patient mer!

Här har vi en man, 46 år, som ådragit sig skador i höger ben, misstänkt felställning över distal femur, huvudvärk och yrsel. Vitalparametrar vid ankomst stabila med puls på 92, blodryck 136/84, saturation 98% och GCS 14.
Smärtor i höger ben med svullnad, ömhet och visst nedsatt rörlighet. Inväntar röntgen.
Patienten har inga kända sjukdomar och ingen regelbunden medicinering.

Snacka om att vara apan i en bur på zoo!

Vanliga härskartekniker i vården

Härskartekniker är vanliga på alla arbetsplatser, och vården är tyvärr inget undantag. Tyvärr händer det också att härskartekniker även drabbar patienter! I många fall kan det nog också vara så att det sker omedvetet.

Vad är härskartekniker?

Det finns sju vanliga härskartekniker:

Osynliggörande

Signalerar att någon inte är viktig. Ter sig exempelvis att vårdgivare inte hälsar på alla i rummet, hälsar på föräldern men inte barnet (patienten), eller att inte lyssnar till alternativt avfärdar någon annans oro.

Förlöjligande

Man blir hånad för den man är. ”Pappor borde vänta i väntrummet”, eller ”lilla gumman”. Det är både förlöjligande, osynliggörande och förminskande.

Får inte information

Diskussioner om behandlingar eller prover tas utanför rummet, på expeditionen eller över huvudet på patienten. Eller det väldigt brutala exemplet om barnmorskan som säger ”nu klipper jag” när hon ger en episiotomi utan föregående information eller samtycke.

Dubbelbestraffning

Hur man än gör så gör man fel. Patienten ska veta/förstå hur personalen har det, men ska göra som man blir tillsagd. En annan jämförelse är talesättet ”man ska inte vara för sjuk för att vara sjuk”.

Skam och skuld

Helt enkelt att framkalla skamkänslor eller skuldkänslor hos någon annan! ”Ditt barn kan få MS om du väljer kejsarsnitt! Vill du ge ditt barn det?”

Objektifiering

Något vi var inne på ovan, med läkaren och studenterna. Ett annat sätt att objektifiera någon är att referera till sängsnummer – ofta i kombination med kontaktorsaken. ”Blindtarmen på 4:an”.

Våld, hot om våld eller repressalier

”Om du inte … så kommer jag att …”. ”Om jag inte får ge barnet K-vitaminspruta kommer jag göra en orosanmälan till Soc.”

Det är att ta skam och skuld till en nivå där man lägger till repressalier/konsekvenser på det hela.

Sammanfattning för bättre samtal

Att vara professionell betyder inte att vara opersonlig. I en systematisk översikt har man funnit att högre nivåer av empati är associerade med förbättrade kliniska resultat och ökad nöjdhet. Det finns alltså kliniska fördelar med att aktivt jobba med empati och bättre samtal.

Många gånger är det de små orden som faktiskt kan bära den största empatin! Kort och gott står mycket att vinna genom att man som vårdgivare tänker på hur man formulerar sig!

Lyssna aktivt
- Ställ öppna frågor.
- Bekräfta patienten och ev. anhöriga.
- Tänk på frågar du eller konstaterar du.
Respekt och integritet
- Presentera dig/hälsa på ett bra sätt.
- Inhämta samtycke vid alla kroppsnära moment.
- Prata inte om patienten över huvudet på denne.
Bekräfta känslor
- Normalisera oro.
- Validera upplevelser.
- Avsluta gärna med en uppföljande Kan vi göra något för att du ska känna dig tryggare?.
Var tydlig och pedagogisk
- Använd ett enkelt språkbruk utan att fördumma.
- Var kausal och orsak-verkan, ge bakgrund och röd tråd.
- Kontrollera förståelse, Känns det tydligt hur vi går vidare?.